37
När jag hade min första träff med Psykologjenny tänkte jag att nä, det är nog inte så farligt ändå. Men efter att ha fyllt i en massa självskattningsformulär gick det inte att blunda längre. Det stod där svart på vitt, resultatet av mina svar. Man bedömer ett självskattningsforumär för utmattningssyndrom på en sifferskala. Varje svar har en siffra och dem slår man ihop och ser vart man hamnar. Lite som de där testen man gjorde i Frida som barn. Jag fick 37 poäng. Låt oss sätta det lite i perspektiv: En fullt frisk och opåverkad person landar kring 7 poäng på den här skalan. Gränsen för utmattningssyndrom går vid 19 poäng. Mina 37 Poäng talade ett tydligt språk, jag är rejält utmattad och fortsätter jag harva på som jag gjort ligger jag i riskzonen för följdsjukdomar. Bland annat nämnde Psykologjenny sjukdomen MS .Samma sjukdom som bröt ner min far. Det var ett rejält wake up call.
Jag kämpar just nu med att hitta en balans i min vardag. Det känns lite som att gå på slak lina med stilettklackar på fötterna och eldklot i händerna. Dessutom väljer jag att arbeta mig ur min utmattning. Varför? Det finns flera orsaker men några av de främsta är att jag behöver rutiner för att ha en fungerande vardag och ett syfte, en anledning att kliva ur sängen. Och att pengar är en av de största stresskällorna jag har. Det är även utifrån de förutsättningarna som jag tillsammans med Psykologjenny lagt upp min rehabilitering. Det kommer bli tufft, och är inte speciellt traditionellt, men så länge jag lyssnar på kroppens signaler och rättar mig efter dem så ska det gå. Hur lång tid det kommer ta innan jag är återställd vet jag inte, det har pratats om år. Men det är inget jag lägger fokus på nu. Mitt fokus ligger på att betala tillbaka till mitt energikonto, för det är skapligt övertrasserat. För så länge det är tomt ligger vikten på återhämtning och vila. Målet är att bli helt återställd och det får ta den tid det tar.
