Den här Mary

 

Som ett led i min rehabilitering tänkte jag bearbeta och analysera min utmattning för att kunna bryta negativa mönster och försöka förstå varför så att det inte händer igen. Tänkte inleda detta med att ge en inblick i vart jag står just här och nu. Och jag kan för första gången på extremt länge säga att jag har huvudet på rätt sida vattenytan. Grundenergin börjar återkomma och med den lusten att göra och uppleva saker. Jag har hittat en början till balans och harmoni jag nog aldrig upplevt innan, vilket i sin tur gör att jag känner mig enormt mycket starkare. Det känns inte längre som en omöjlig uppgift att göra vardagliga ting som att planera inköp, tvätta och så. Och samtidigt får jag inte superdåligt samvete när jag väl har preioder där energin bara inte finns. Och jag känner mig inte oduglig som person och mamma ifall middagen består av sandwiches eller flingor med mjölk. Dessutom är det lättare att kunna identifiera bristande faktorer och förstå orsaker till varför jag dippar. Vilket i sin tur gör det lättare att förstå vad jag behöver för att komma på banan igen. Skulle det vara så att jag, som just den här veckan, sover ett par timmar extra medan baren är i skolan så beror det på att kroppen och hjärnan faktiskt behöver extra sömn, och att fortsätta kämpa på är bara att spä på elendet.  Är verkligen i en fas där jag kan ta en dag i taget, istället för timmar och minuter. Det jag gör idag påverkar inte mitt allmäntillstånd imorgon vilket gör att jag mer effektivt kan planera återhämtningsperioder i förebyggande syfte istället för att släcka bränder när jag redan sitter i skiten. 

 

Betyder detta att jag är återställd? Nej. Inte ens i närheten. Men jag är på god väg. Och det är en vinst i sig bara det.