Den här Mary

 

När den där inre jävlaranammaelden börjar flamma upp. Den där rösten som viskat så tyst plockar upp megafonen och ger kommandon istället för att be snällt. När man ser sig i spegel och allt säger: Honey, I'm home! Den där magiska känslan av att vara i fas. I fas med huvudet, kroppen, universum.. ja allt. Jag är där, eller ja, nästan där. Så nära att vara där att jag kan ta på det. Upploppsrakan. Och var jag än tittar står gamla versioner av mig och hejar. 

 

Under hösten har jag aktivt arbteat med possitiva affrimationer, och något som heter shadow work. Tänker gå in mer på det i ett separat inlägg, men grundidén med shadow work är att ransaka sina mörkare sidor som tenderar att vara lite destruktiva för att hitta balans och bättre förståelse för vilka aspekter av sig själv man behöver arbeta lite extra på. 

 

Resultatet av detta är att jag i grunden blivit mer trygg i mig själv. Det i sin tur har gett mig en självförtroendeboost utan dess like. Saker jag avundats hos andra har vänts till en inspirationskälla där jag faktiskt lärt mig och tagit till mig av.

Det har även fått mig att inse att allt jag behöver för att lyckas här i livet har jag redan. Även om detta har varit klart för mig tidigare också, så är det en lätt sak att tappa fokus på när allt annat är i obalans. Men det viktigaste av allt det jag lärt mig, eller återlärt mig, är att för att jag ska fungera som en hel människa, krävs inte bara balans mellan kropp och sinne. Det krävs även att alla aspekter hos mig får lov att synas. Alla de där personlighetsdragen som utgör Maria: Kreatören, hippien, naturmänniskan, häxan, gothen, punkaren, tanten, pessimisten, hönsmamman, björnmamman, hårdrockaren, feministen, barnet... Ja, det finns säkert fler också. Vissa av dem här har jag gömt undan för att jag dels skämts över dem, men även för att jag tycker jag är för gammal eller så har de inte harmoniserat med vad normen säger. Tex normen om hur en mamma är, eller bara rent allmänt hur en vuxen ska bete sig. But no more! Och jag hoppas att det kommer speglas lite mer här också, för det finns mer skaparlust än på mycket länge. Och glada nyheter på jobbfronten innebär att jag kan tillåta mig att låta det kreativa ta mer tid och plats. Så det är bara att hålla fast i hatten, för nu jäklar kör vi!